Vår anrika samlingslokal vid Kragenäs
Körstugan vid Kragenäs i Tanum är en anrik samlings- och festlokal i historisk miljö som finns tillgänglig att hyra för bröllop, fester & kalas, minnesstunder, konserter, möten, konferenser, kurser, läger mm. Körstugan ligger inom 30 minuter från kustsamhällen som Resö, Galtö, Rossö, Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka, Havstenssund och Strömstad.
Om du har några frågor eller vill göra en bokning, mycket välkommen att skicka ett mail eller ring!
/Emelie & Gustav
Kontakt
Historik
Körstugan byggdes år 1912 som en del av det barnhem som vid den tiden uppfördes vid Kragenäs. Barnhemmet grundades på initiativ av Carl August Wockatz, som i samband med sin död testamenterade en del av sin förmögenhet till förmån för uppstart av barnhem. Carl August Wockatz, ursprungligen från Rostock i Tyskland, var gross- och skrothandlare i Göteborg. Han dog 60 år gammal efter en tids lungsjukdom år 1909, och hade då testamenterat 80 procent av sin förmögenhet, enligt uppgift 375 000 kr, till en stiftelse med syfte att starta upp ett barnhem till förmån för barn från Göteborg födda utanför äktenskapet. Stiftelsen drevs av Carl Augusts bröder, Justus Bertrand och Emil Wockatz.
År 1911 köptes ett bondhemman på 12 hektar i Lurs socken, det vill säga platsen och omkringliggande mark där Körstugan står idag. Gården som köptes bestod av ett boningshus, en lada, ett brygghus och andra ekonomibyggnader. Boningshuset byggdes om för att passa som barnhem, och ytterligare två hus uppfördes i liknande stil för boende till 12 barn vardera. Enligt uppgift ska ladan ha rivits och ersatts av en samlingslokal, Storstugan, som idag kallas Körstugan. Ritningar för samtliga om- och nybyggnationer gjordes av arkitekten Willie Dähn, svåger till Emil Wockatz (alltså bror till Emils fru Anna Marie Antonie Dähn).
Barnhemsverksamheten startade redan år 1910 i hyrd lokal på Kragenäs Gård, den närliggande herrgården, men kunde år 1913 flytta till de egna lokalerna. Barnen som bodde på barnhemmet vad både pojkar och flickor som oftast kom dit som mycket små, och det var inte ovanligt med syskon. Barnen ska ha levt ett hårt liv, de fick delta i gårdens alla sysslor och arbeten och det var inte mycket utrymme för lek. De gick i skola i barnhemmets egen regi. Storstugan användes för morgonsamling och högtidsfiranden, men också för utdelning av bestraffningar till barn som inte skött sig, inför övrigas åsyn. Vanligtvis stannade barnen på barnhemmet upp till konfirmationsålder då de var vuxna nog att försörja sig själva.
